Gröngöling, bobygge 2017

På tomten står en stor björk som sakta håller på att tyna bort. Det finns en del friska grenar kvar men också många torra.

En del av de torra grenarna har vi kapat för att björken inte skall se alltför risig ut. Här i björken tycker många fåglar om att rasta, bland annat kråkfåglar, ringduvor, större hackspettar, även gröngöling och spillkråka har mellanlandat här. En dag i vintras var björken full med sidensvansar med ett härligt ljud av silverbjällror. Nu på våren sitter en koltrast högst upp i björken och sjunger. Här finns även en del småfågel. Nötväckan har ett bohål i björken. Ja, det är mycket liv och rörelse i björken, därför får den stå kvar. Vid varje kuling faller någon gren.

Honan, ingen mustasch

Den 12 april vaknade jag vid sextiden på morgonen av att en gröngöling ropade någonstans, det lät nära. Jag gick upp och tittade ut genom fönstret mot björken, den står ca. 15 meter ifrån huset. Där i björken satt en gröngöling och ropade. Trevligt att se den så pass nära. Efter en timme när jag åter tittade ut satt den kvar och nu hackade den i björken, det är feta larver den söker tänkte jag. När vi hämtar tidningen i brevlådan går vägen under björken, men den här gången smög jag ut genom en grind som ligger längre bort ifrån björken och sedan tillbaka, den satt kvar. Den höll på och hackade fram till kl 12, då tog den lunch och var sedan tillbaka kl 13. Hålet var nu så pass stort att det syntes, här pågick tydligen ett bygge. På marken låg det bark och träflisor, de flesta runt 5-10 mm långa, några lite större. Hålet sitter under en torr kraftig gren som är avkapad. Träflisorna var delvis av död ved. Efter kl 14 var gröngölingen borta.
Nästa dag var den åter där vid sjutiden på morgonen, den arbetade några timmar sedan var den borta. Vi såg den inte på flera dagar, det kändes lite vemodigt och tomt, hade den blivit skrämd? Det var bara det nya hålet som lyste där uppe i björken, 5 meter upp.

Fyra dagar senare den 17 april hördes gröngölingens rop på morgonen. Jo, den satt där vid hållet alldeles stilla, liksom för att samla kraft. Klocka 7 började den hacka och höll så på till klockan 18 på kvällen. Nästa morgon var den försenad, kom klockan halv åtta och höll sedan på till klockan 18.
Ibland sitter den alldeles stilla och vilar. Nu är vi spända varje morgon, kommer den? Vid granskning av bilder som jag har tagit så visar det sig att det är både hanen och honan som hackar, en i taget. Vi har aldrig observerat när de byter, 2 ggr har de varit där samtidigt i björken, annars ser vi endast en och en. Tittar man noga på bilderna, har hanen en mörkröd mustasch som knappt syns i det svarta, se bilden högst upp. Jo, i viss vinkel och solbelyst syns mustaschen tydligt. Varje morgon smyger vi ut för att hämta tidningen och tittar mot björken om den sitter där, att köra med bil in och ut från tomten går bra.

Hane med röd mustasch, solbelyst.

 

Den 21 april

 

Den 23 april

Den 23:e har de kommit in ca 2,5 dm, de hänger upp och ner i hålet och hackar. Den 24:e mitt på dagen såg vi att hanen kastade ut träflisor. Han stack in huvudet en bit och kom ut med flis och gjorde en knyck med huvudet så att flisen flög iväg, detta pågick i flera omgångar. De är inte riktigt klara, vi ser dem inte längre utan hör bara ett knackande ljud inifrån  stammen. På morgonen den 26:e var hanen där och kastade ut mängder med flis, flög sedan bort, kanske är de klara? Nej de är inte klara, vi ser inget men hör knackningar nu på morgonen den 28:e. Det knackar fortfarande 2017-05-02. Den 4 maj var det storstädning, här kastade hanen ut flis på morgonen, mer än 90 ggr. Jag såg inte början utan upptäckte detta när jag hämtade tidningen, men jag räknade och fotade det blev minst 90 ggr. Summerat över alla dagar blev det 14 hela dagar * 11 arbetstimmar, dvs. 150 timmar ungefär. Vilket jobb, beundransvärt. Det är både hanen och honan som har arbetat.

Här åker flisen ut

Vi får mäta hur djupt hålet blev till hösten. Det skall bli spännande och se fortsättningen. Blir det ungar? Nu är det tyst. Vi ser dem ibland när de sätter sig på stammen på en ek i närheten.

Tomas Seippel