Yttrande över Översiktsplan Österåker   2018-02-04

 

Yttrande 2018-02-04 gällande utställningsförslag Översiktsplan för Österåkers Kommun 2040

Översiktsplanen håller inte måttet ur miljö- och klimatsynpunkt. Översiktsplanen saknar fasta konkreta mål, när det gäller koldioxidutsläpp, energiförbrukning, jordbruksmark och kvalitativa natur- och grönområden med höga upplevelsevärden.

Miljörankningen 2017 placerar Österåker (plats 19) i den allra sämsta tredjedelen av länets kommuner när det gäller miljö- och klimatpåverkan (dessutom är kommunens svar på miljörakningen i flera fall mycket tveksamma). Trafikbelastningen i kommunen är den högsta av länets alla kommuner enligt en tidigare mätning av trafikverket. Översiktsplanen fortsätter i samma riktning som tidigare med bebyggelse i perifera lägen, med höga trafikbelastningar, exploatering av jordbruksmark och kvalitativa naturområden. Detta gör att översiktsplanen inte håller måttet ur miljö- och klimatsynpunkt. DET BEHÖVS EN UTOMSTÅENDE GRANSKNING AV ÖVERSIKTSPLANEN UR MILJÖ- OCH KLIMATPÅVERKAN, på samma sätt som görs vid byggnationer, dvs granskning/besiktning av utomstående expertis. Detta för att säkerställa att vi får en översiktsplan som kan anses hålla ur miljö- och klimathänseende.

Det pågår en uppvärmning av jorden som vi och västvärlden i högsta grad har varit med och bidragit till. Klimatmålet 1,5 grader är snart utom räckhåll. För att nå dit krävs att alla värdens länder agerar nu och gör stora ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen och energiförbrukningen (enligt forskare). Det finns en brytpunkt mellan 1,5 – 2 grader då isarna smälter på Grönland och Antarktis som får till följd att hela länder försvinner i och med att havsytan höjs, extremväder ökar med översvämningar och torka som medför stora folkvandringar. (pågår redan i dag i en mindre skala). Även Golfströmmen kommer att påverkas vid en fortsatt uppvärmning.

Vi importer 50% av våra livsmedel, vad händer i framtiden? Vi har en befolkningsökning på 4 miljarder i världen fram till 2100, jordar förstörs av översvämningar och torka. Vi har ett nationellt mål att värna om jordbruksmark. Kommunen saknar miljömålet bland sina egna miljömål, dvs de lokala miljömålen speglar inte i sin omfattning de nationella miljömålen. Undra på att det blir fel, de nationella målen gäller. Ansträngningar borde vara att vi bland annat tar fram en översiktsplan som kraftigt minskar koldioxidutsläppen och energibehovet för kommunen och att vi värnar om jordbruksmarken. Det gör inte Översiktsplanen, den går i motsatt riktning.

Bebyggelsestruktur
Bebyggelsestrukturen är spretig, med Rosenkälla och Östanå i ytterlägen på fastlandet. Till detta kommer en viss utveckling på Ljusterö och omvandling av en rad fritidsområden Stava, Solberga, Brevik, Lervik, Flaxenvik och Ljusterö m fl. Det utreds för ny bebyggelse vid Skärgårdsstad, Svinninge och Stava syd. Det är en fortsatt bilburen struktur i Österåker och den stärks, trots mycket goda förutsättningar som Roslagsbanan ger ur miljö- och klimathänseende. Med en så pass spridd bebyggelse är det svårt att få en effektiv kollektivtrafik och service. Flera handelsplatser bygger på bilburen trafik (Coop, Willys och även ICA för de som inte bor i centrala Åkersberga). Cykelvägar är bra för folkhälsan men kommer inte att lösa problemen med koldioxidutsläppen.

Jordbruksmark
Givetvis får exploatering av jordbruksmark stora konsekvenser, när jordbruksområde efter jordbruksområde exploateras, till sist upphör näringen, vilket betyder att ännu mera jordbruksmark tas ur produktion. Detta tydliggör inte hållbarsbedömningen.

Nationellt miljömål. Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och förstärks.

Detta görs inte i Österåker. Översiktsplanen visar att det finns andra områden att exploatera än jordbruksmark och då i anslutning till Roslagsbanan samt omvandling av ett antal fritidsområden.

Utbyggnad Rosenkälla
– Bryter ett viktigt spridningssamband (i strid med RUF2010 och RUF2050)
– Anknyter inte till någon befintlig bebyggelse (i strid med RUF2010 och RUF2050)
– Splittrar kommunal service vilket innebär minskad kvalité och effektivitet
– Kommer i konflikt med utveckling och förtätning längs med Roslagsbanan
– Negativt för Åkersberga centralt, konkurrerar när det gäller handel och mötesplatser
– Skapar en bilberoende livsstil
– Ökade transporter, negativt för klimatet och miljön
– Minskar Österåkers och Åkersbergas identitet med en utspridd bebyggelse längs med 276:an
(var börjar Åkersberga, var slutar Åkersberga, på sikt blir gränserna diffusa)
– Går emot uttalad ambition i översiktsplanen att bevara och skydda områden med betydelsefulla spridningssamband.

Alla punkterna är viktiga var för sig och överstiger tillsammans väsentligt de negativa värden som redovisas i hållbarhetsanalysen. Med -1 till -3 för varje punkt, blir det -18 (medelvärde -2).
Detta förhållande tydliggörs inte tillräckligt i MKB:en

Utbyggnad Roslags-Kulla, Östanå och Wira

Dovhjort vid Östanå, läs mera på roslagenmedmera

Området ingår i Angarskilen och är utpekad som en grön värdekärna som innehåller de högsta rekreations-, natur- eller kulturmiljövärdena. Här strålar riksintressen kulturmiljö, landskapsskydd, riksintresse friluftslivet, ESKO (särskilt känsligt område) samman. I området finns dovhjort, varg, Lo, havsörn, strömstare, forsärla, rosenfink, havsöring mm utöver mer vanliga djur- och fågelarterna såsom älg, rådjur, vildsvin, räv, bäver, brun kärrhök, med fl. arter. Det här är ett område som inte skall bebyggas utan skyddas och göras mer lättillgänglig för besökare. Den service som kan finnas behov av vid ökad tillgänglighet finns vid Östanå färjeläger och kan förstärkas vid Wira Bruk.

Varg noterades den 31/12 på kvällen 276: an vid avtagsväg till Östanå Slott och utterspår och utterkana vid Loån noterades 21/1 och 30/1 2018, strömstare noterades den 21/1 och den 30/1 2018.

Utterkana

 

 

Strömstare

Nackdelar vid en förtätning vid Roslags-Kulla, Östanå och Wira
– Ny bebyggelse står i strid med RUF2010 och RUF2050
– Spridningssamband påverkas negativt, ett långt brett bebyggt stråk
tvärs över ett öppet landskap.
– Jordbruksmark som exploateras, står i strid med nationella mål
– Påverkar riksintressen kulturmiljö negativt
– Påverkar riksintressen friluftsliv negativt
– Påverkar naturvärden ESKO, (särskilt känsligt område) negativt
– Påverkar upplevelsevärden negativt
– Ökade transporter, medför ökad miljö- och klimatbelastning
– Ökad belastning på 276:an, låg standard, hårt trafikerad
– Går emot uttalad ambition i Översiktsplanen att skydda och bevara områden med höga biologiska värden
– Medför risk för negativ påverkan på Losjön och Loåns vattenmiljöer.

I övrigt se reportage:
– Dovhjort vid Östanå 2017, bilaga
– Havsöring vid Loån 2017.

Alla punkterna är viktiga var för sig och överstiger tillsammans väsentligt de negativa värden som framhålls i hållbarhetsanalysen. Med -1 till -3 för varje punkt, blir det -22 (medelvärde 2,0, borde vara högre). Detta förhållande tydliggörs inte tillräckligt i hållbarhetsbedömningen.

Exploatering av området Roslags-Kulla, Wira och Östanå bör utgå helt ur planen, utan det bör vara upp till nästkommande generationer år 2040 att besluta om ett eventuellt bevarande eller exploatering av området, detsamma gäller även Rosenkälla.

Grönstrukturer, natur- och kulturvärden

Översiktsplanen: Österåker är en skärgårdskommun belägen i Roslagen, med rekreationsområden, kulturlandskap och miljöer med höga naturvärden. Närheten till naturen och havet och möjligheten till ett aktivt friluftsliv är viktiga delar av kommunens identitet. Detta borde ligga till grund för översiktsplanen, men det gör det inte.

Backar vi tiden till år 1950, då var grönområden och naturen inga som helst problem, den fanns utanför ytterdörren. I dag år 2018, har grönområde efter grönområde försvunnit dvs exploaterats.
Det är bara att titta på vad som händer i Åkersberga idag.

I prognos för 2060 uppskattas antalet innevånare till att uppgå till närmare 90 000, merparten boende centralt i Åkersberga. Det finns inga grönområden utpekade vid kusten ifrån Rydbo, ja ända upp till gränsen mot Norrtälje kommun förutom Näsudden. Däremot finns det flera skogsområden, 7 st. Artrikedomen och upplevelsevärden är betydligt större vid kust och i öppna områden än i skogsområden. Obs det är mycket bra att skogsområdena finns men det måste även finnas områden vid kusten i en skärgårdskommun, de måste pekas ut nu, om 20 år är det för sent.

Många av de angivna gröna stråken saknar betydelse för friluftsliv och rekreation, det är svårt att röra sig i stråken, de når inte ner till kusten och är inte dokumenterade (förutom den sista delen som går ut på Östra Lagnö men det är långt dit) men för spridningssamband är stråken mycket bra.
I Österåker finns det bara ett grönområde på fastlandet med anknytning till kusten och som har höga natur- och kulturvärden i Åkersbergas närhet, det är Näsudden med Näsängen.

Näsängen och Näsudden.

 

Översiktsplanen Näsängen: Området har höga natur- och rekreationsvärden som skall värnas och nya allmänna platser och strandpromenader med koppling till Näsuddens Naturreservat ska tillkomma.
Ja, landområdet runt Täljöviken är definierad som ett Ekologisk särskilt känsligt område och har mycket höga natur- och rekreationsvärden, bör skyddas och inte exploateras. Hela strandområdet runt Täljöviken bör ingå i Näsuddens naturreservat.

Områdets höga kulturvärden har tydligen tappats bort, trots att Stockholms Länsmuseum har klassat en del av byggnader vid Näs Gård som särskilt värdefulla. Strandpromenader finns längs med Österskär, Margretelund och Kanalen, det finns med andra ord gott om strandpromenader i Österåker. Men kustnära naturområden utan påträngande bebyggelse med höga natur- och upplevelsevärden kommer att saknas i princip helt i Österåker, i en skärgårdskommun med devisen ”Länets bästa Skärgårdskommun”. Antingen är det fel på devisen eller fel i måluppfyllelsen för Översiktsplanen.

Näsudden behöver förstärkas med Näsängen. Tillsammans har de mycket höga natur- och upplevelsevärden. Det finns inget liknande område i Åkersbergas närhet. Landområdet runt Täljöviken är definierad som ett Ekologisk särskilt känsligt område. Detta är bristfälligt tydliggjort i MKB:en för Näsängen och i Översiktsplanen.

Se reportage natur- och upplevelsevärden vid Näsängen på roslagenmedmera.se.
– Näsängen och Johannelund 2017 (bilaga)
– Rovfåglar vid Näsängen (bilaga)
– Rävmorgon Näsängen 2017
– Fiskgjuse vid Näsängen 2017
– Älgmorgon vid Näsängen 2017
– Näsängen och Johannelund 2016
– Kulturarv Österåker,

Näsudden ensamt är för litet som rekreationsområde för en stadsbebyggelse på närmare 90 000 invånare. Exploateras Näsängen kommer området i sin helhet utarmas och Näsudden på sikt att förslitas. Detta tydliggörs inte i hålbarhetsbedömningen för Översiktsplanen och MKB:en för Näsängen har inte tagit hänsyn till helheten i Österåker. Bebyggelsen vid Näsängen borde starkt begränsas och flyttas närmare Roslagsbanan. Det finns ett grönområde utpekad vid Roslagsbanan, norr om Näsängen, kommunikationsmässigt betydligt bättre. Om området är lämpligt för bebyggelse går inte att avgöra på plankartan. Det saknas en genomtänkt beskrivning och planering av natur- och rekreationsområden för ett invånarantal på 90 000 individer i Åkersberga.

Gröna spridningssamband i tätortsnära grönområden.
Det finns ett antal tätortsnära grönområden angivna på plankartan, de är isolerade ifrån varandra. På så sätt skapas det en fragmentering av grönområden med en minskad biologisk mångfald. Det saknas även kvalitativa beskrivningar av områdena. Det bör finnas gröna spridningssamband mellan de utpekade grönområde för att motverka minskad biologisk mångfald.

Täljöviken, en havsvik
Grunda havsvikar är mycket viktiga för Östersjöns växt- och djurliv.
Att värna om grunda oexploaterade havsvikar tycks inte få genomslag i planarbetet i kommunen. När det gäller Täljöviken har detaljplan efter detaljplan gång på gång redovisat olika exploateringar av viken. Skyddade vikar får större abborrar, större abborrar lägger mera rom. Ett måste för att rädda Östersjön. Det behövs rovfisk (abborre, gädda och gös) för att på sikt minska algblomningen, det är all forskning överens om. I arbetet med att rädda Östersjön förutsätts att Österåkers kommun deltar. En devis med ”Länets bästa Skärgårdskommun” medför ett ansvar.

Karsvreta Träsk
Kommunen har en egenhet att i utpekade naturområden exploatera så nära att stora delar av upplevelsevärdena försvinner. Det är inte speciellt upphetsande att söka sig till ett naturområde med en påträngande bebyggelse och med ljud ifrån gräsklippare, hundskall, mopeder mm.

Yttrande över översiktsplan samrådsförslag 2017-04-14, gäller även som yttrande över utställningsförslag översiktsplan 2018-02-04, det är många synpunkter som inte har omhändertagits.

Bilagor: Alla reportagen går att läsa på roslagenmedmera.se, tre reportage kommer med som bilaga.
– Näsängen och Johannelund 2017
– Rovfåglar vid Näsängen
– Dovhjortar vid Östanå

Österskär 2018-02-02

Tomas Seippel

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *