Näsängen och Täljöviken dec 2017

 

 

 

Klicka gärna på bilderna för att få helskärm, det blir stor skillnad.

 

December har få soltimmar och när det bjuder till gäller det att ta vara på tillfället. Söndagen den 17 december var en sådan dag. Vi (Elisabeth och jag) sökte oss till Näsängen och Täljöviken, det var tyst och stilla. I den inre delen av Täljöviken hade isen lagt sig under natten med en stor råk i mitten. De få fåglar vi såg var en flock kråkor och ett 20-tal björktrastar som sökte  efter mat på åkrarna. Det hade regnat mycket dygnet innan och vattensamlingar stora som små hade fruset till is, annars var det barmark.

 

 

Björktrast, här kontrolleras det om det finns något ätbart.

 

 

Men se, det är knappt man kan tro det bland is och frusen mark.

 

 

Den slank ned men inte blev man mätt.

 

Vi fortsatte längre ut till Näsudden längs med Täljöviken, där låg 12 – 15 sångsvanar, de flesta låg och sov.

 

En var vaken, det är kanske så som med gäss att det alltid är någon som har utkik.

 

 

De övriga låg och sov i mindre grupper om 3 – 4 stycken. Titta noga, ögonen ligger ovanför fjäderdräkten och kikar. Två svanar ligger åt ena hållet och en åt det andra hållet. De har på så sätt full uppsikt åt alla håll.
Det såg inte ut att hända något så vi gick vidare. Efter att vi  har gått drygt hundra meter hörde vi ett ljudligt trumpetande,  och vi trodde att de kom flygande. Vi vände oss om och ser ……

 

 

…… en hel orkester. De hade vaknat och samlat sig i en mycket snäv omkrets, trumpetade och flaxade med vingarna. De var inte något som störde utifrån utan detta var internt. Det fanns inga ungdomar utan alla hade vita fjädrar  (årsungar är grå). Det blev långt fotoavstånd och motljus.

 

 

Här är det två som ”går” emot varandra med upphöjda bröst, trumpetande och flaxande med vingarna, mycket likt hjortar som mäter sina krafter.

 

 

Här en uppvisning, en som verkligen reser sig i hela sin längd och trumpetar, är det orkesterledaren tro? Vad som hände vet vi inte, det är höst, snudd på vinter, de är på väg söder ut varefter sjöar och vikar fryser till. Det är kanske en övning inför våren. Men vilken upplevelse.

 

 

Det var många som passade på att vara ute i solen denna dag. Området Näsängen och Näsudden är Österåkers viktigaste naturområde med sin närhet till Åkersberga.

 

 

En slutvinjett med nypon som lyste vackert röda i solljuset vid parkeringen.

 

Tomas Seippel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En kommentar till “”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *