Tärnanområdet 2023

 

 

 

 

Klicka gärna på bild det gör stor skillnad.

Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

Karta Tärnanområdet

Karta över Tärnanområdet, framtagen av Mattias Ödevidh StOF.

Tärnaområdet är omsluten av 4 vägar med Åkersberga i sydöstra hörnet och Riala i motsatta hörn, området ligger i kommunerna Norrtälje, Vallentuna och Österåker och är Stockholms närmaste större skogsområde (vildmark).

Reportaget är en fortsättning på tidigare reportage ifrån Tärnanområdet 2021 och avser nu år 2023.

 

 

 

Den här gamla eken skänker glädje varje gång jag ser den, man undrar hur många 100 år den är och vad den har att berätta. Vad finns i eken? Olika arter av skalbaggar, kanske en uggla. På baksidan finns en liten urholkning ifrån en gammal gren, där byggde en koltrast sitt bo 2021. Bakom eken syns produktionsskog av tall, långa smala stammar ”utan grenar”. Två värdar möts, den ena symboliserar höga naturvärden och mångfald den andra pengar och framtida kalhygge.

I år (2023) har det varit svårt att ta sig fram längs Bromsebyvägen på grunda av alla avverkningar och eldragning i vägen med traktorer, grävare, timmerbilar mm. Dessutom har alla former av naturupplevelse i princip uteblivit. Istället har vi sökt oss till Kvisslingby, Dommarudden, Viren med flera områden vilka ligger i utkanten av Tärnanområdet.

 

 

 

Så här har ser det ut på många ställen längs med Bromsebyvägenhär här saknas varje form av naturupplevelse så som jag ser det. Avverkning har ökat betydligt, skogen har fragmenterats i skogsområden och i stort antal kalhyggen. Vad händer med älgen, tjädern, slagugglan, nattskärran, den biologiska mångfalden, och friluftslivet?

 

.Våren 2023

 

Den 23 mars såg vi vårens första Citronfjäril, sedan blev det kallt och det kom snö, hur det gick för fjärilen är ett frågetecken.

 

 

Men våren kom tillbaka i april, bilden är i ifrån den 16 april vid den gamla eken.

 

 

Rödhake den 16 april vid samma ställe som eken.

 

 

Nötskrika med sin blå vingspegel.

 

Tranor vid Pukeby, häckar i området vid sjön.

 

 

Kvisslingby den 30 april

Vid hemfärd ifrån Dommarudden. Vad var det? Vid en hastig sidoblick såg det först ut som en häst som betade i buskaget, vi backade bilen, nej det var ingen häst utan en älg inne i hästhagen och där var en älg till.

Det var en älgko med sin fjolårskalv. Efter en stund rörde de sig vidare till en holme vid vägen med bland annat sälg, här åt de kvistar. Sedan fortsatte de över vägen ut på åkrarna vid Kvisslingby.

 

 

En fjolårskalv i hästhagen.

 

Älgko, den ser ut att vara dräktig.

 

 

 

Sälgkvistar är gott, bilden är tagen med zoom så inhägnaden är betydligt större an vad bilden visar.  Zoom krymper ihop avstånden.

 

Ute på åkern vid Kvisslingby. Älgkalven har kort hals och når inte riktigt ner till marken utan ställer sig på knä.

 

Det var tröttsamt att stå på knä.

 

Älgkon i närbild. Detta var den 30 april. Vi såg dem inte mera trots att vi spanade efter dem varje gång vi var vid Drängsjön. Älgstammen har minskat från storleksordningen 1 miljon 1982 till runt 300 000 älgar år 2022. Förr om höstarna kunde man åka Älgsafari i skymningen längs med E18 norr om Rosenkälla och se 1 till 3 älgar.

Nu för tiden ser man inga.

 

 

Drängsjön vid Dommarudden.

 

 

En sjö på drygt 600 meter på längden och 400-500m på brädden. Det blir långa fotoavstånd. Det är förvånansvärt lite fågel vid sjön, ett lompar, ca. 10 fiskmåsar varav 2 par häckade, några gräsänder och någon häger. Vid enstaka tillfällen kan man se havsörn, fisktärna, fiskgjuse över sjön men det är sällsynt. Det finns givetvis fåglar i skogen korp, större hackspett, nötskrika osv.

 

Storlom

 

Ett lompar, hannen är större. De häckar på en liten holme i sjön för att vara skyddade emot rovdjur, främst räv.

 

Den 29 juni var första gången ungen syntes. Den är inte speciellt gammal, spännande.

 

 

Lite senare (2/7) matas ungen med en abborre. Oftast är det abborre som fångas. Den första abborren var för stor, pappan fick svälja den själv och fånga en ny lite mindre. Den här var okej.

 

Då och då var det flera lommar i Drängsjön, de kommer ifrån andra sjöar i Tärnanområdet. De umgås på lommars vis, emedan ungen ligger flyter och sover i en annan del av sjön. Den ligger alltid i vattnet, går aldrig upp på land.

 

Här ligger ungen ensam och flyter, ibland sover den med huvud under vingen. Den har nu blivet större (27/7).

 

När en storlom startar springer den på vattnet för att få luft under vingarna.

 

 

När den väl har kommit upp i luften flyger den något varv runt sjöns vattenyta för att ta höjd över trädtopparna.

 

Här tränar ungen på att flyga men ännu har inte riktigt tekniken inne.

 

Den har blivet större, den 16 augusti var sista gången vi såg den, förhoppningsvis kom den upp på vingarna.

 

Fiskmåsen häckar på samma holme som storlommen och har fått 3 ungar (8 juni)

 

Måsungarna har blivit större och kan nu flyga (15/7).

 

 

DAGFJÄRILAR

Dagfjärilar kan man se längs med grusvägen vid Viren och Bromsebyvägen.

Här finns bland annat aspfjärilen, en av våra större dagfjärilar. Under några veckor strax efter Midsommar kommer hannarna ned på grusvägar för att suga upp fukt och salter. Normalt är de upp i trädkronorna och lever av honungsdagg och sav.

 

Aspfjäril, Bromsebyvägen.

 

 

Aspfjäril med i hopslagna vingar, lika snygg då.

 

 

Jungfru Marie Nycklar kan man finna längs med Bromsebyvägen innan Pukeby tillsammans med Nattviol.

 

Blad Jungfru Marie Nycklar

 

 

Dagfjärilar, nya arter för Sverige.

Två arter som man också kan se på grusvägarna är Aspskimmerfjäril och Sälgskimmerfjäril. De är relativt nya arter för Sverige och är under expansion. Aspskimmerfjärilen kommer öster ifrån, från Ryssland via södra Finland och har nu expanderat framför allt i Uppland. Sälgskimmerfjärilen kommer ifrån Danmark men finns även i södra Finland.

 

Aspskimmerfjäril är en av våra större dagfjärilar.

 

 

Med rätt vinkel mot solstrålarna skimrar den i starkt blått eller lilja. (Askskimmerfjäril)

 

 

 

Aspskimmerfjäril suger fukt och salter ifrån vägbanan inför parningen. Den lever annars uppe bland trädkronorna och suger i sig honungsdagg och sav.

 

 

Sälgskimmerfjäril

Sälgskimmerfjäril har samma levnadssätt som aspskimmerfjärilen, är mycket lik aspskimmerfjärlin men har endast 2 ögon mot 4 för aspskimmerfjärilen. Det finns även andra mindre skillnader.

 

 

Makaonfjäril

 

Larv makaonfjäril, den lyser fint med sina klara färger, de röda prickarna talar om att den är giftig.

 

 

Ja, där sitter larven på en kärrsilja

 

I Tärnanområdet om man har tur kan man få se Makaonfjärilar längs med Bromsebyvägen.  Vi har missat den under två år när den flyger, istället började vi leta efter larver de är mera stationära. Den lever bland annat på kärrsilja. Vi sökte igenom bortåt ett hundratal plantor. Där vid vägkanten hitta Elisabeth en, den satt på en kal gren, blomklasarna var helt uppätna och den såg ut att snart vilja förpuppa sig.

 

 

Dagfjärilar som söker nektar

 

Det finns även dagfjärilar som söker nektar bland blommorna längs med grusvägarna i Tärnanområdet till skillnad ifrån Aspfjäril och de två skimmerfjärilarna som håller till i träden och söker honungsdagg och sav i  träden.

 

Silversträckad pärlemorfjäril.

 

Ängspärlemofjäril

 

Hedblåvinge

 

Hedblåvinge

 

 

 

Vi är Elisabeth och Tomas Seippel

 

SLUT

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *