Dovhjort vid Östanå 2017

 

 

Sommaren 2016 passerade jag Mälby vid Östanå på 276:an mot Åkersberga, som vanlig tittade jag över de stora fälten. Såg något rödbrunt långt borta på den bortersta åkern, lite långsam i tanken åkte jag vidare och funderade, rådjur kunde det inte vara, för stort. Rödbruna kor mitt ute på åkern, det borde det inte vara. Jag vände bilen och åkte tillbaka, då var det rödbruna borta. Lite senare på hösten när jag var uppe vid i Loån och tittade på havsöring frågade jag om dovhjort och fick till svar att det fanns dovhjort i området vid Mälby och att en dovhjort hade blivit påkörd. Dovhjort i Österåker var något nytt för mig. Jag ville veta mer och framförallt försöka fota.

 

Klicka gärna på bilderna för att få helskärm, det blir stor skillnad.

 

 

Under 2017 började jag söka efter dovhjortar vid Mälby. Den 26:e maj såg jag dem för första gången. Bilden är tagen ifrån 276:an (Norrtäljevägen),  ett avstånd på cirka 400 meter. Det blir inte bättre, de låg och idisslade, det var en bekräftelse på att det fanns dovhjort i området. Hemma vid datorn kunde jag konstatera att det var 14 stycken och att det fanns en svart som låg lite avsides. Den svarta var för mig ett frågetecken, var det en dovhjort? Varifrån kom de? Ryktet, när man frågar säger att de kom ifrån en inhägnad i Vallentuna, utsläppta eller rymda.
Jag studerade området vid Mälby hemma, hur kunde jag komma närmare? Tre dagar senare åkte vi (Elisabeth och jag) upp till Roslagskulla. Var kunde vi ställa bilen och hur kom vi närmare? Vi såga inga hjortar. Vi ställde bilen vid en avtagsväg till 276:an och gick genom ett skogsparti ned till en traktorväg/skogsväg och där………

 

 

min första närbild, överraskad tittar hon fram bakom en buske, hon hade hört oss något sent. Jag blev lika överraskad men hinner ta några bilder. Är hon dräktig? Bild tagen den 29/6.

 

 

De var två som stod och åt av busken (antagligen mor och dotter), det är svårt att komma så här nära. De har nu hört och sett oss, vi står stilla och de står stilla, vi tittar på varandra. När vi rör oss drar de sig tillbaka in i den omgivande skogen. Den dagen såg vi inga fler men det var häftigt så här långt.

 

 

Det finns flera färgvarianter, den i mitten, rödbrun och har normal färg. De två övriga, en svart och en vit är ett resultat av avel i fångenskap. Titta noga på den svarta, den har prickar på flanken precis som de övriga hjortarna. Den svarta var den som sågs ligga lite avsides tidigare.

 

 

Vi häpnar först, vad är detta, se på klövarna, alla fyra är i luften samtidigt. Vid påläsning kallas det för fyrsprång, det ser komiskt ut när den stutsar fram med i princip raka ben. Jag får den känslan att det är främst unga djur som gör detta. De kan även springa som vanligt.

 

 

Några hindar och en årskalv betar (foto den 11/8). Det är en bekräftelse på att hinden var dräktig, den vi såg i våras den 29/6. Kalvar föds omkring midsommartid så det var mycket nära förestående. Kalven bör vara omkring sex veckor gammal.

 

 

Hjortarna betar hela tiden eller så ligger de stilla och idisslar. När de betar tittar de nästan aldrig upp, utom om de blir störda. Står jag då stilla då står de stilla och tittar. Rör jag mig, då drar de sig utan.

 

 

En hind, två årskalvar och en fjolårshanne med spetshorn (1-åring), ej könsmogen. Den har spetshorn första året. År två börjar hornen grena ut sig för att vid 5 – 6 års ålder ha nått sin fulla längd s. k helskovelhorn. Bild 28/8. Dovhjorten har de största hornen av hjortdjuren i förhållande till kroppsvolymen.

 

 

Bild är tagen 21 oktober, under dovhjortens brunsttid. Hanhjorten har fått något mellan hornen, först trodde jag att det var ris men det ser ut som trådar, det kan vara någon form av nät som han har stångats mot. Han ser dock inte ut att lida. Det är trevligt att det finns en fullvuxen hanhjort med i flocken som just då bestod av 8 hindar, men det finns sannolikt flera grupperingar i området.

 

 

En grupp hanhjortar i sommarpäls, fotat på Öland. de två yttersta har stora helskovelhorn. Efter brunsten drar handjuren sig undan ifrån hindar och kalvar och bildar egna grupper.

 

Det är möjligt att det i Österåker har funnits någon enstaka dovhjort tidigare. Tittar man i statistiken för viltolyckor mellan 2010 och 2017 så finns endast en viltolycka inrapporterad och det var den vid Rosenkulla år 2016. I Stockholms län i övrigt finns det 260 inrapporterade viltolyckor med dovhjort, många på Värmdö, Tyresö, Bålsta och Skebobruk m fl. områden. Dovhjort finns i Stockholms län men har varit sällsynt i Österåker med utgångspunkt ifrån statistik över viltolyckor.

Det skulle vara fina naturupplevelser att i framtiden få se dovhjort beta på ängar i Österåker på samma sätt som vi idag ser rådjur, det skulle berika fauna och naturupplevelser. Det är fastigsägarna som har förvaltningsansvaret.

Området vid Östanå ingår i Angarnkilen och har status grön värdekärna, dvs ett område som innehåller de allra högsta rekreations, natur- och kulturvärden. Det är ett mycket viktigt område för hela Stockholmsregionen.

Tomas Seippel